Autodidakt
Fil kand i pedagogik. Specialpedagog samt utbildningar i Bild och Konstvetenskap.
Haft kurser i skulptur på konstskolor och skolor.
Deltagit i workshops i Sverige, Europa (Spanien, Italien, Portugal och Belgien)och Indien. Flera workshops har avslutats med utställning både inomhus och utomhus.
Tycker om att arbeta i olika material och det har blivit ständigt nya såsom lera, brons, sten, papper, trä och glas. Arbetar ofta med olika material som jag kopplar ihop, undersöker och ibland sammanfogar.
Valet av material är viktigt för mina arbeten och jag utgår ifrån material som jag hittar på olika platser (olika verkstäder). Utgår gärna från vardagen, litteratur och händelser som jag har upplevt eller varit nära.
BO BORG
Kulturjournalist och författare
”Hennes formkänsla tar sig an nya materials utmaningar. Det händer alltid något i hennes möte med ett nytt material. Hon arbetar numera också i glas. Hon vill ge erfarenheten av varje material en egen form. Hon har arbetat föreställande i leran och mera abstrakt i sten. I glaset kombinerar hon de uttrycken till ett tredje. Ansikten som motiv kommer igen i bottnen på stora kärlformer. Nu med ett helt annat sammanhang och uttryck.
Hon har börjat göra fotografiska bilder med sina glasverk hållna i en hand som motiv. Det handlar på ett poetiskt sätt om hur tredimensionella föremål ser ut i två dimensioner. Bilderna visar hur hon själv ser i sina glasverk. Det är oändligt mycket intressantare än de vidhängande mångordiga förklaringar och utläggningar som blivit ett gissel i samtidskonsten. Yvonne Nimars skulpturer klarar sig själva. ”
gränslandet – Tankar kring Yvonne Nimars arbete
av Ingrid Furre 2021
”Skulpturerna är både en och många. Unga och gamla. Det är nymfer. Kvinnor. De är könslösa. Det är djur. Hår. Skulpturerna är både ett ansikte och en abstrakt form. Gestalterna finns mellan sömn och vaket tillstånd. De började växa för tusen av år sedan. Från när inlandsisen pressade berget framåt. Slipade ner leran. De dyker. Sitter. Med slutna ögon, knappt öppen mun. Lugna andetag. De finns under och över vattenytan. Med en fågel på pannan. De är i rörelse. I ändring inför ett nytt ansikte. En ny dag. Nya kroppar. Den samma kroppen. Både samtida och uråldriga. ”
Volterra, Italien 2005